Bakom Ljungeld står Erik Mjöberg, civilingenjör samhällsbyggnad, som för ett par år sedan var först i världen att certifieras för den digitala standarden för finansiell information, XBRL. Arbetet med standarden tvingade mig att förstå innehållet i den finansiella informationen — inte bara formatet.

Under hela 00-talet undrade jag vart pengarna från Sveriges löpande jättelika exportöverskott hade tagit vägen. När jag gick i pension för ett år sedan fick jag utrymme för att gå till botten i frågan.

Det jag kom fram till var att överskottsmålet var den största faktorn bakom det höga exportöverskottet och den höga bytesbalansen (överinvesteringarna utomlands). I debatten om överskottsmålet har ingen analyserat kopplingen till det stora svenska exportöverskottet och bytesbalansen. Mitt bidrag till debatten är att med statistiskt material lyfta fram detta samband.

Samhällsekonomiskt lönsamma investeringar bör finansieras med lån

En annan sida som lyfts fram hos Ljungeld är den svenska skräcken för offentliga underskott. I en statlig budget borde en uppdelning ske mellan drift och investeringar. Idag finns i princip inga investeringar. Överskottsmål eller balansmål innebär att alla kostnader ska finansieras omedelbart, vilket bör vara regeln för driftskostnader, men inte för investeringar. Nyttan av investeringar förverkligas ju först i en framtid, t.ex. för en järnväg eller en utbildning. Därför ska dessa betalas av de generationer som får del av nyttan. För att få effektivitet i ekonomin ska investeringarna finansieras med lån. Självklart måste det gälla lån tilll samhällsekonomiskt lönsamma projekt.

Staten bör ha en negativ nettoförmögenhet

Utöver detta pekar Ljungeld på det nationalekonomiska faktum att staten ska vara fattig och medborgarna rika. Vare sig staten har en negativ eller en positiv nettoförmögenhet kommer dessa att minska i värde p.g.a. inflation och tillväxt. Ett centralt mål för offentlig ekonomi är att skapa en hög tillväxt. Riksbankens mål är en inflation på i genomsnitt 2 % (alltså inte en negativ inflation = deflation). Med en hög tillväxt och en inflation på 2 % är det bättre att ha en negativ nettoförmögenhet som förlorar i värde än en positiv, som även den förlorar i värde.

Sverige kan bära offentliga skulder på 40 % av BNP

Men med det resonemanget skulle offentliga skulder vara bättre ju större de är. Precis som i den privata världen måste skulderna matchas av betalningsförmågan. Sverige har en extremt hög betalningsförmåga med hög produktivitet, hög utbildning, hög sysselsättningsgrad, låg korruption och hög lojalitet med skattesystemet. Detta gör att Sverige med offentliga lån/skulder på 40 % av BNP har en säkerhetsmarginal gentemot USA och Västeuropa, som alla länder utom Danmark och Norge har skulder på 70-130 % av BNP.