Den 23 augusti meddelade finansminister Anders Borg att om regeringen ska nå sitt överskottsmål på 1 % av BNP till 2018, måste till 25 miljarder kr i statskassan under 2017 och 2018. Den allra största delen, storleksordningen 20 miljarder kr, ska tas in som skattehöjningar, enligt Borg. Övriga kostnader ska tas in genom sparande i statlig förvaltning och myndigheternas lokalkostnader. Borgs prognos grundar sig bl.a. att 2014 års budgetunderskott enligt vårbudgeten blir över 70 miljarder kr. Med regeringens överskottsmål på 1 % av BNP (ca 3900 miljarder kr), måste dessa medel tas hem någonstans. Då räcker inte 25 miljarder kr, utan 70 + 39 miljarder = ca 110 miljarder kr i skattehöjningar eller budgetnedskärningar.

T.ex. meddelade prognoschefen för Konjunkturinstitutet i juni 2014 att skatterna behöver höjas 120 miljarder kr under perioden 2014-2018, för att bibehålla det offentliga åtagandet och samtidigt nå överskottsmålet.

Sverige har ett exportöverskott årligen på 200 miljarder kr och producerar alltså för 200 miljarder mer än vad landet konsumerar. Ändå aviserar Borg m.fl. försvarare av överskottsmålet skattehöjningar. Det räcker alltså inte med 200 miljarder i exportöverskott. En ökad skatt leder till att vi konsumerar ännu mindre, dvs att den inhemska marknaden och importen blir ännu mindre. Om den inhemska marknaden blir mindre måste arbetslösheten öka. Om importen blir mindre blir exportöverskottet ännu större. Ekvationen går inte ihop! Borg och hans gelikar har ordinerat fel medicin.

Löfven är ännu sämre. Han hävdar att socialdemokraterna skapar ”resurser” genom att partiet — till skillnad från Alliansen — vågar stå för att man höjer skatterna. Han hävdar att det är så man reparerar det som har ”gått sönder” i den offentliga sektorn.

Allt detta pekar på att dagens överskottsmål med krav på budgetbalans är fel. Överkottsmålet måste omdefinieras så att det kompenserar Sveriges exportöverskott och flyttar investeringar till Sverige!