Dagens överkottsmål betyder i första hand att budgeten varje år i princip ska leverera ett nollresultat. Därmed kommer statsskulden inte att förändras i belopp (nominellt värde) för varje nytt år. Mot detta mål ställer Ljungeld ett skuldmål, där statsskulden tillåts öka i takt med bruttnationalprodukten (BNP).

När budgeten underbalanseras ökar ju statsskulden för varje år. Kommer vi inte få en Greklandssituation i Sverige? Nej, det nya skuldmålet innebär att statsskulden inte får öka mer i procent än bruttonationalprodukten (BNP). Problemet med krisländerna i Europa är att statsskulden har ökat mycket snabbare än BNP.
Ljungeld påstår att arbetslösheten skulle minska från 8 % till 5 % med ändrat överskottsmål. Är dessa 3 % verkligen anställningsbara? Om de inte vore anställningsbara, skulle de som har jobb kunna kräva högre lön med hänvisning till att det inte finns något alternativ för arbetsgivarna. Detta skulle leda till högre löner, som arbetsgivarna kompenserar med högre produktpriser och därmed inflation. (Det är så det ser ut när det är ”full” sysselsättning.) Men idag finns inte någon tendens till inflation. Därför bör ”de 3 procenten” vara anställningsbara och arbetslöshetsmålet ”mindre än 5 %” vara realistiskt.
Enligt artikel 126, tilläggsprotokoll 12 i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt får inte budgetunderskottet överstiga 3 % av BNP. Med det föreslagna överskottsmålet kan detta ske vid en lågkonjunktur eller tillfällig kris. Enligt punkt 3 i artikel 126 i fördraget ska beaktas ”huruvida den offentliga sektorns underskott överstiger utgifterna för de offentliga investeringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt.” Vid en sådan prövning bedömer Ljungeld att den europeiska kommissionen kommer att godta ett större underskott än 3 % under nämnda förhållanden, eftersom den långsiktiga budgetpolitiken syftar till att statsskulden inte får öka snabbare än BNP.
Bör man med det nya skuldmålet avskaffa den 3-åriga budgetprocessen som gäller idag? Absolut inte, budgetprocessen (inklusive utgiftstaket) är viktig, men den bör genomföras med ett ändrat mål och så att man tar bort utgiftstaket för investeringsposterna och ersätter med ett annat tak, nämligen ett investeringstak.
Är det nya sättet att se på överskottsmålet ett sätt att införa investeringar i budgetprocessen? Ja, det är väsentligen investeringarna som skiljer budgetprocessen där statsskulden definieras i relation till BNP från en budgetprocess med dagens överskottsmål. Genom den nya budgetprocessen lånar man t.ex. till klimatsatsningar, utbildning och utbyggnad av infrastruktur. Dessa investeringar leder till ekonomisk tillväxt, som gör att ekonomin (BNP) ökar snabbare än statsskulden.
Det här verkar ge möjlighet att lösa många av de problem som Sverige står inför. Är det inte dags att bilda ett politiskt parti med inriktingen att omdefiniera överskottsmålet? Ljungelds mål är att en riksdagsmajoritet ska stödja kravet på införandet av ett skuldmål. Hur en utvidgning av statsbudgeten med ca 98 miljarder kronor ska fördelas postvis har Ljungeld inte tillräcklig kompetens för. Det klarar riksdagspartierna mycket bättre!