Länders ekonomi har sedan flera hundra år tillbaka kännetecknats av uppgångar (högkonjunktur, hausse, goda tider) och nedgångar (lågkonjunktur, recession, baisse, kris, dåliga tider). Uppgångarna och nedgångarna går i perioder, cykler som idag tar 7-10 år mellan t.ex. två toppar. Lika säkert som en högkonjunktur följs av en lågkonjunktur, följs en lågkonjunktur av en högkonjunktur. Ett stort problem med cyklerna är djupet på en lågkonjunktur och hur snabbt ett land kan hämta sig från en lågkonjunktur. Efter den ökända börskraschen 1929 gick de flesta länders ekonomi genom en djup lågkonjunktur med en långvarig period av hög arbetslöshet. Demokratin undergrävdes i flera länder i Europa. Det vill vi på alla sätt undvika.

2008 inträffade den s.k. Lehman-Brothers-krisen orsakad av en fastighetsbubbla i USA. Eftersom även andra banker än de amerikanska hade lånat pengar eller återförsäkrat lån till fastigheter i USA, spred sig krisen framför allt till bankerna i Europa. Med någon månads fördröjning följde de europeiska länderna USA in i en djup lågkonjuktur.

Vad har världens ekonomer lärt sig sedan 1929; vilka medel kan ett land tillgripa för att komma ur en lågkonjunktur?

1. Sänka räntan

En räntesänkning gör det billigare att låna. Investeringar finansieras med lån. Eftersom investeringarna då blir billigare, ökar de ökar de i omfattning. Om investeringarna t.ex. görs i bostadsbyggnadsföretag kommer fler att anställas i byggbranschen och efterfrågan på maskiner och byggmaterial kommer att öka. Redan några månader efter en räntesänkning kan man se en ökning av efterfrågan på arbetskraft jämfört med om räntesänkningen inte hade gjorts.

Ett land inom EMU-området kan inte använda sig av räntesänkning. Beslut om förändring av räntan inom EMU tas av ECB (den Europeiska Centralbanken).

2. Sänka värdet på landets valuta

En räntesänkning leder också till att värdet på landets valuta sjunker. Därmed gynnas exportindustrin genom att landets exportföretag kan konkurrera med lägre priser. En ökning av exporten ökar också efterfrågan på arbetskraft och materiella anläggningstillgångar, redan efter ett par månader.

En räntesänkning kan bara dämpa chocker och köpa tid när ekonomin går illa. Den gör inte ekonomin mer dynamisk eller mer produktiv. Men den kan dämpa stötarna som ekonomin får, och det är utomordentligt viktigt.

I och med att ett land inte kan sänka räntan inom EMU-området kan det inte heller sänka värdet på valutan.

3. Underbalansera budgeten (offentliga investeringar)

Om landet inför nya budgetposter som är ofinansierade, som t.ex. sänkta skatter på arbete, kommer efterfrågan på arbetskraft att öka, eftersom arbetskraften blir billigare. Men sådana utgiftsposter måste på sikt betalas igen. Med en större andel av arbetskraften i arbete ökar efterfrågan på varor och tjänster eftersom de som har fått jobb på detta sätt kommer att öka sin konsumtion. Med en högre andel av arbetskraften i jobb och med en högre konsumtion finns ofta goda förutsättningar att betala igen de ofinansierade utgiftsposterna. Offentliga investeringar tar en viss tid att besluta om och verkställa, sannolikt i storleksordningen något år, men sedan sker ökningen av efterfrågan på arbetskraft snabbt.

Om ett land inom EMU underbalanserar sin budget med mer än 3 % av landets bruttonationalprodukt (BNP), riskerar landet att få betala dryga böter räknat i miljarder euro till ECB.

4. Sänkta löner

Att genomföra sänkta löner i ett helt land tar lång tid. Det har visat sig att sänkta löner minskar motivationen hos de arbetande och leder till att de söker sig till bättre betalda jobb för att kompensera för oförändrade kostnader för bostäder och importerade varor.

Få ekonomer är beredda att försvara en sådan ekonomisk politik.

5. Utbilda arbetskraften

En bättre utbildning av arbetskraften är ett långsiktigt sätt att tillfredsställa efterfrågan på arbete när brist på utbildad arbetskraft råder. Man bör komma ihåg att stora delar av utbildningen sker på arbetsplatserna. Utbildning tar lång tid och är därför inte en metod att snabbt vända en nedåtgående konjunktur. Rätt utbildning är däremot en extremt viktig faktor för att stärka ett lands konkurrenskraft.

6. Förbättra innovationsklimatet

Att göra det lättare för innovatörer att komma fram till en färdig produkt är långsiktiga åtgärder som tar tid att ta fram. Det kan handla om att förbättra kontakten mellan innovatörer och finansiärer, att skapa miljöer där innovatörer kan lära av framgångsrika projekt m.m. Sverige har en hög andel patent och framgångsrika innovatörer. Ett stort problem för Sverige är att en stor del av innovationerna förverkligas i något annat land. Även här tar det lång tid innan en tydlig påverkan på landets ekonomi kan avläsas.

7. Bättre matchning på arbetsmarknaden

Svenskt Näringsliv har klagat på effektiviteten hos Arbetsförmedlingen (ca ett förmedlat jobb per månad och arbetsförmedlare). Om effektiviteten fördubblas hos ett lands arbetsförmedling, ger det en viktig ökning av sysselsättningen, men det ger bara ett marginellt bidrag vid en recession.

8. Strukturella reformer

Strukturella reformer handlar främst om att ta bort låsningar i arbetsmarknaden. En central del i strukturella reformer är att korta uppsägningstider och uppsägningsvillkor vid anställning, men även att ändra villkoren för arbetslöshetsersättning. När det gäller att korta uppsägningstider är det en fråga som är aktuell först vid full sysselsättning, då ett alternativ finns för den uppsagde, annars innebär det högre arbetslöshet.

När det gäller arbetslöshetsersättning finns dels Göran Perssons modell. Vid 90-talskrisen sänkte Persson arbetslöshetsersättningen på grund av att staten inte ”hade råd”. När väl arbetslösheten minskat från 13 % till 8 % ökades arbetslöshetsersättningen. Perssons metod är kontracyklisk, dvs den minskar konsumtion och tillväxt vid kris och ökar dessa faktorer när konjunkturen redan har satt fart. En uppsagd person är dessutom mer betjänt av arbetslöshetsersättning när inga alternativa jobb finns gentemot när de finns. I USA har man motsatt agerande: Vid en recession går en federal arbetslöshetsersättning in och tar merparten av arbetslöshetsersättningen!

9. Kvantitativa lättnader

Kvantitativa lättnader innebär att centralbanken köper värdepapper som statsobligationer. Syftet är att sänka räntan på långfristiga obligationer, och därmed påverka avkastningskravet och tillföra likviditet till det finansiella systemet. I praktiken innebär den här metoden att centralbanken ”trycker” nya pengar. Det är liksom en räntesänkning ett sätt att köpa tid, när ekonomin går illa.

Många ser metoden som en sista utväg när alla andra sätt, exempelvis räntesänkningar, har misslyckats.

Den europeiska centralbanken (ECB) har fram till slutet på september 2018 köpt obligationer för 2082 miljarder euro (21800 miljarder kr, källa: Dagens Industri 2018-10-08). Fram till årsskiftet 2018/2019 planerar ECB att köpa ytterligare 45 miljarder euro (470 miljarder kr). Därefter planeras programmet med obligationköp att avslutas.

Att låna 22270 miljarder kr, där euro-ländernas befolkning ska stå som garanter för lånet, visar hur djup euro-krisen är. En ännu värre katastrof hade dock varit att inte genomföra de kvantitativa lättnaderna. Det hade lett till en arbetslöshet av 30-talsmått.

Utöver de 22270 miljarderna kr i kvantitativa lättnader ökade statsskulderna i euro-länderna mellan 2008 och 2013 med 2486 miljarder euro (25 629 miljarder kr) i löpande priser (från 68,7 % av BNP 2008 till 91,6 % av BNP 2013). Samtliga länder utom ett (Luxemburg) tvingades att bryta mot regeln att statsskulden inte något år får öka mer än 3,0 % av BNP. Ändå har den genomsnittliga arbetslösheten i euro-området inte kommit längre ner än till 9,0 % 2017 jämfört med t.ex. 4,8 % i USA samma år.

… och betala skulderna

Det är först när arbetslösheten har kommit ner i rimliga nivåer, dvs när ekonomin i ett land går för full maskin och arbetslöshetsersättningen har kommit ned till ett minimum, som förutsättningar finns för att betala tillbaka de gigantiska lån som krisen har skapat. 3%-regeln till hinder för ökning av statsskulden i en situation med hög arbetslöshet blir därför ett sätt att skjuta på återhämtnig och återbetalningar. Länderna i framför allt sydeuropa kommer under lång tid ha en hög arbetslöshet, särskilt ungdomsarbetslöshet. Utflyttningen från sydeuropa kommer alltså att fortsätta under överskådlig tid. Färre medborgare kommer att finnas kvar
att bära statsskulderna och bankskulderna. Ett permanent ekonomiskt underlag kommer att finnas kvar för populistpartiernas rekrytering. 3%-regeln måste rivas upp vid hög arbetslöshet. Stora delar av Maastrichtavtalet som utgör regelverket för EMU, där bl.a. 3%-regeln ingår, måste rivas upp för att rädda Europa från sönderfall.