Mitt under brinnande lågkonjunktur 2011 höjde den Europeiska Centralbanken (ECB) styrräntan två gånger. ECB reglerar styrräntan för alla 19 länder i euroområdet. En räntehöjning för euron innebär att investeringarna blir dyrare och minskar, att sysselsättningen därmed minskar och arbetslösheten ökar. Räntehöjningen betyder att mer kapital söker sig till euroområdet eftersom räntan (avkastningen) därmed blir större. Då ökar värdet på euron och det blir dyrare att exportera till länder utanför euroområdet. Exporten minskar därmed och sysselsättningen minskar.

Styrränta för ECB och FED

Styrräntor (%) (FED=USAs federala centralbank)

Här jämförs styrräntorna för ECB och USAs federala centralbank (FED). ECB är centralbank för euron, som är gemensam valuta för den Europeiska Monetära Unionen (EMU), de 19 euroländerna (se tabellen längre ned). FED är centralbank för dollarn, en gemensam valuta för den monetära unionen USA.

Den amerikanska fastighets-/bankkrisen 2007/2008 slog hårt mot ekonomin i USA och styrräntan på lån i FED sänktes ganska raskt till 0,25 % för att stimulera sysselsättningen. Bankkrisen i USA ”smittade av sig” snabbt till de europeiska bankerna som också hade lån med säkerheter i amerikanska fastigheter. Även i Europa sänktes styrräntan, men till en högre nivå än i USA (1,0 %) och ett drygt år senare. Och, som sagt, 2011 höjdes räntan i två steg — trots hög arbetslöshet — innan den sänktes. Vilka effekter fick det på arbetslösheten?

Notera att FED redan i början på 2007 alltså 1½ år före Lehman Brothers-krisen i september 2008 påbörjade ett räntesänkningsprogram. Det är uppenbart att man från FEDs sida förstod vad som var på gång. Det gjorde inte ECB, som reagerade först när krisen var ett faktum!

Effekter på arbetslösheten

Betrakta tabellen nedan. Medan arbetslösheten i USA minskade med 1½ %, medförde ECBs relativt höga ränta och långsamma reaktionstid att arbetslösheten ökade i euro-länderna med 1 % under perioden 2010-2012!

Område 2010 2012
Arbetslös-
het (%)
Statsskuld
% av BNP
Arbetslös-
het (%)
Statsskuld
% av BNP
EU-28 9,6 78,8 10,4 83,8
EMU-19 10,2 84,6 11,4 89,7
EU-9 (utanför euron) 8,4 67,1 8,6 71,9
USA 9,8 90,6 8,3 99,4

Källa: Eurostat (Europa), Trading Economics (USA)

Men USAs statsskuld ökade under samma period med nästan 9 % medan statsskulden i EMU-länderna ”bara” ökade med 5 %.

Ser man till arbetslösheten kan ett land stimulera ekonomin och öka sysselsättningen genom offentliga investeringar. Dessa investeringar är lån, som ökar statsskulden. I EMU får emellertid statsskulden enligt EMUs regelverk inte öka med mer än 3,0 % (EMUs konvergenskriterier). För länder med hög statsskuld (se tabellen nedan) måste statsskulden enligt regelverket t.o.m. minska. Därmed begränsas möjligheten till att kompensera för en minskad sysselsättning (eller en ökad arbetslöshet), i synnerhet i de länder som har hög statsskuld. Dessa länder ges i praktiken inte någon möjlighet att komma tillbaka till arbetslöshetsnivåer före krisen 2008, om de inte kraftigt bryter mot EMUs regelverk.

Land 2010 2012
Arbetslös-
het (%)
Statsskuld
% av BNP
Arbetslös-
het (%)
Statsskuld
% av BNP
Belgien 8,3 99,7 7,6 104,3
Cypern 6,3 56,8 11,9 80,1
Estland 16,7 6,6 10.0 9,7
Finland 8,4 47,1 7,7 53,9
Frankrike 9,3 85,3 9,8 90,6
Grekland 12,7 146,2 24,5 153,9
Irland 14,6 86,0 15,5 119,9
Italien 8,4 115,4 10,7 123,4
Lettland 19,5 46,8 15,0 41,2
Litauen 17,8 36,2 13,4 39,8
Luxemburg 4,6 19,8 5,1 22,0
Malta 7,3 67,5 6,8 67,7
Nederländerna 5,0 59,3 5,8 66,2
Portugal 12,0 96,2 15,8 126,2
Slovenien 7,3 38,4 8,9 53,8
Slovakien 14,5 41,2 14,0 52,2
Spanien 19,0 60,1 24,8 85,7
Tyskland 7,0 81,0 5,4 79,9
Österrike 4,8 82,7 4,8 81,9

Källa: Eurostat

Observera att med en maximalt tillåten ökning av statsskulden på 3 % (6,1 % på två år) har Cypern, Finland, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Slovakien och Spanien samtliga brutit mot EMUs regelverk bara under perioden 2010-2012. Bara ett euroland har klarat att följa 3%-regeln, Luxemburg. Tyskland och Frankrike gick t.ex. från statsskulder på 65,2 % resp. 68,8 % av BNP 2008 till 81,0 % resp. 85,3 % 2010, båda länderna ökade statsskulden med mer än 15 procentenheter på två år! Visst var det en kraftig lågkonjunktur, men regelverket passade inte alls in på verkligheten.

Summering

Sammantaget har USA med både räntestimulans och budgetunderskott varit angeläget att så snabbt som möjligt få ner arbetslösheten. I euro-området har den ekonomiska politiken försummat den höga arbetslösheten. Det har en naturlig förklaring. När styrräntan bestäms i ECB, tas — enligt eurons regelverk — enbart hänsyn till inflation, inte arbetslöshet. FEDs regelverk för bestämning av styrräntan för dollarn tar hänsyn till inflation, arbetslöshet, tillväxt och stabilitet!

Område 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
EMU-19 7,5 7,6 9,6 10,2 10,2 11,4 12,0 11,6 10,9 10,0 9,0
USA 4,6 5,0 7,8 9,8 9,1 8,3 8,0 6,6 5,7 4,9 4,8

Arbetslöshet i %. Källa: Eurostat (Europa), Trading Economics (USA)

När de etablerade politiska partierna i Europa har försvarat den höga arbetslösheten, som främst har orsakats av eurons regelverk, är det inte svårt att förstå att alternativa, populistiska partier har framgångar.