Vill Du förstå vad Ljungeld för fram om överskottsmålets svarta hål bör Du först läsa artikeln Överskottsmålets svarta hål. Sammanfattning. I den artikeln finns länkar till en djupare analys av nationalräkenskaperna, där det mesta materialet kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Därefter är det dags att läsa polemiken mot dagens ekonomiska politik i artiklarna Samhällsansvar och ordning i ekonomin; vem har ansvaret för arbetslösheten?,
Motiven till överskottsmålet,
Borg flaggar för höjda skatter,
Ta hem investeringarna och jobben – ändra överskottsmålet och
Att ersätta överskottsmålet får inte bli budgettaktik, finansminister Andersson alla skrivna under andra halvåret 2014. Artikeln Försvaret för överskottsmålet i Ds 2010:4 är skriven i juni och Kamrersekonomi eller nationalekonomi i november 2015. Ljungeld hoppas på en inspirerande läsning.

Vill Du veta hur kunskapen om problemet med dagens överskottsmål har vuxit fram hos Ljungeld, kan Du börja med artikeln 2300 miljarder kr har förts ur Sverige på 10 år! (1) och läsa artiklarna uppåt i ordning (1), (2), (3), (4), (5) och (6) (alltså i kronologisk ordning).

I artiklarna förekommer begreppet nominellt överskottsmål. Det motsvarar dagens överskottsmål som innebär att intäkter och kostnader i den statliga budgeten ska ge ett överskott på 1 % (ca 40 miljarder kr) över en konjunkturcykel (7-10 år). Sverige det enda land i världen där ett krav på budgetöverskott finns för den statliga budgeten.

Normalt bedöms ökningar (underskott) eller minskningar (överskott) av statens skulder inte nominellt utan i relation till bruttonationalprodukten (BNP), se avsnittet 2300 miljarder kr har förts ur Sverige på 10 år! Följdinvesteringar (4).