Andreas Cervenka skrev den 17 april i Svenska Dagbladet att tonläget är uppskruvat från både höger och vänster mot Anders Borg. Han är rädd för att någon av de fyra bankerna SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken med samlad balansomslutning på 11 284 miljarder kr ska gå omkull vid nästa lågkonjunktur. Balansomslutningen kan jämföras med Sveriges BNP på 3260 miljarder kr. Svenska banker har redan nu i goda tider skulder i utländsk valuta på 1,5 gånger Sveriges BNP.

Sammanfattning

Artikeln sammanfattar att Borg är så nervös för hur Sverige ska klara sig i nästa kris att han hamstrar kapital. Han säger nej till åtskilliga reformförslag i flermiljardsklassen för att ha en buffert till bankerna vid nästa kris.

Rätt väg?

Är det verkligen rätt väg att gå? Att låta bankerna agera fritt och som konsekvens av det tvingas spara mångmiljardbelopp? Borde han inte ställa krav på bankerna att inte spekulera med skattebetalarnas medel i stället. Idag har bankerna redan en rapportskyldighet när det gäller kapitaltäckningsgraden. Det går att ställa krav på andel lån i utländsk valuta och en ökning av kapitaltäckningsgraden vid lån i länder med låg rating när det gäller betalningsförmåga. Det finns säkert andra variabler som pekar på riskområden, där till en början en rapportskyldighet borde finnas.

Ny datastandard

Allt detta kan ske i en ny datastandard för finansiell rapportering, XBRL (eXtensible Business Report Language), som är obligatorisk för banker i flera länder och som innebär att rapporterna kan sparas ned i databaser och analyseras utan mänsklig inknappning av data. Kostnaden för införandet av XBRL ligger på mindre än 1 % av det belopp som Borg är beredd att spara till bankerna. Ska man dessutom säkra att ansvariga i bankerna binds upp juridiskt vid sina rapporter får man kanske lägga till en knapp procent till.

Då blir det mångmiljardbelopp över till skattesänkningar och bidrag eller kanske slipper man att stänga ambassaden i Hanoi!?