Finansminister Anders Borg informerade nyligen att Sverige sommaren 2009 var ”mycket, mycket, mycket, mycket illa ute”. G7-länderna hade inte varit beredda att ”göra det som var nödvändigt för att hålla Lettland i ordning och då hade åtminstone två svenska storbanker gått över styr”. Han pekade på att det var riskfyllt med bankernas exponering, ”dvs man expanderar i områden där, om det blir en bankkris, … det är våra skattebetalare som kommer att stå för notan.”

Revisorerna har gått fria från ansvar i denna situation. Det kan ifrågasättas. Men allvarligast är att revisorerna knappast syns i debatten om vad som kan göras för att förebygga en ny bankkris.

Dan Brännström, generalsekreterare i FAR (branschorganisationen för revisorer och rådgivare), har varnat för att skapa nya regler nära inpå kriser. Han har som svar på Peter Malmqvists förslag i Svenska Dagbladet om rotation för revisorer hävdat att det är bättre att i stället öka transparensen kring tillsättandet av revisorer.

Men det går att öka transparensen kring årsredovisningar till Bolagsverket och kapitaltäckningsrapporter till Finansinspektionen. Idag skickas de in på papper till myndigheten. För att kunna extrahera informationen och skapa sig en bild av situationen måste analytiker manuellt knappa in det som står på papperen.

Det finns redan standarder för att digitalisera finansiell information, så att den kan läggas ned direkt i databaser från vilka informationen lätt kan bearbetas. Standarden heter XBRL.

När den internationella standarden för XBRL låstes vid årsskiftet 2003/2004 startade ett entusiastiskt arbete för ett införande av standarden i Sverige. En kampanjorganisation bildades, XBRL Sweden, som engagerat startade ett kampanjearbete och bjöd in den internationella standardorganisationen till en närmast frälsningsartad start. Bolagsverket inledde ganska snabbt ett arbete för att skapa en standard för små- och medelstora företag, en för revisionsberättelser och en för K2-rapporter.

FAR tar över

Rätt så snart tog FAR befälet i kampanjorganisationen och kampanjarbetet minskade successivt i omfattning. Ett uttryck för detta kan man finna i den senaste förvaltningsberättelsen för kampanjorganisationen:

2009 2008 2007 2006 2005
Nettoomsättning 273 307 724 883 1153

(Belopp i tusental kr)

Det senaste året har kampanjarbetet bestått i ett medlemsmöte i juni och ett möte med Bolagsverket, Skatteverket, SCB, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden och E-delegationen i december. Från det senare mötet har inte kommit någon information till medlemmarna om vad som avhandlades!

Sammantaget har i stort inga framsteg gjorts sedan införandet av Bolagsverkets standarder. Inlämningen av rapporter enligt den nya standarden har gjorts frivillig. Detta har lett till att Bolagsverket har fått in ca 100 årsredovisningar i det nya formatet (Sverige har ca 280 000 aktiebolag). Frivilligheten gäller tills vidare, trots att Bolagsverket i en utredning visat att miljardbelopp tjänas samhällsekonomiskt på ett obligatoriskt införande.

I andra länder har de lokala XBRL-organisationerna utnyttjat den senaste finankrisen till att få myndigheterna att göra digital rapportering obligatorisk. USA går nu i bräschen för detta. Senast har grannlandet Danmark infört obligatorium i år!

Sanningen är att FAR gör extremt lite för transparens i den ekonomiska rapporteringen i Sverige och Sverige tappar i konkurrens när det gäller införande av digital teknik för ekonomisk rapportering!