IT-minister Anna-Karin Hatt har nu satt ett avtryck på IT-kartan genom att lägga fram dokumentet ”It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”. Vad Ljungeld kan se innehåller agendan inget nytt utan är bara en sammanfattning av tidigare beslut och ståndpunkter. När det gäller digitaliseringen av e-förvaltningen har agendan t.o.m. tagit ett steg tillbaka i förhållande till tidigare utredningar.

Hur ska man kunna digitalisera e-förvaltningen?

För det första: När det gäller textdokument, måste offentliga organisationer följa de digitala format som Riksarkivet har godkänt, om de vill arkivera digitalt. Formaten är i praktiken rena textdokument, XML-dokument eller PDF-dokument. Office-dokument eller Open Office-dokument är t.ex. inte godtagbara enligt Riksarkivet, om de inte sparas som XML.

För det andra måste man – för att hitta rätt bland dokumenten – använda en gemensam, standardiserad begreppsapparat. Man måste t.ex. bestämma sig om man ska använda begreppet ”diarienummer” eller ”diariebeteckning” och om man väljer det tidigare måste man vidare bestämma om man ska kunna söka det under namnet ”dnr”, ”diarienr” eller ”diarienummer”, annars får vi ingen hjälp av vår digitalisering. Eller ska man använda internationella begrepp eller EU-begrepp? För varje begrepp som är gemensamt för statliga och kommunala myndigheter måste man komma överens. Man måste även klara ut hur begreppen förhåller sig till varandra. Är t.ex. begreppet ”ärende” överordnat begreppet ”dnr”?

I Danmark t.ex. började man redan 2007 med ett arbete med en standardiserad begreppskatalog under rubrikerna OIOXML och OIOUBL, där OIO står för ”Offenlig Information On Line”. Sverige är alltså flera år efter. Detta får man inte reda på i Anna-Karin Hatts agenda. I agendan slår man sig i stället för bröstet när det gäller andelen datoranvändare och bredbandsanslutningen, där Sverige ligger långt framme.

Ett steg tillbaka

I SOU 2007:47 ”Den osynliga infrastrukturen” föreslog utredningen en ”Förstärkning av den centrala samordningsfunktionen för IT-standardiseringsfrågor vid Verva (som nu ersatts med e-Delegationen)” med 6 anställda och 4,3 Mkr/år. I Anna-Karin Hatts digitala agenda finns det inte med.

Om man letar på e-Delegationens hemsida (som nu funnits i 2 år) hittar man under ”IT-standardisering” att Delegationen har gjort en kartläggning av myndigheternas engagemang i IT-standardiseringsarbete inom formella, nationella och internationella organisationer. Här räknas de 10 främsta områdena upp. Bland dem nämns inte ens e-förvaltning.

Det enda framsteget som gjorts på e-förvaltningens område är en i januari i år redovisad förstudie om e-arkiv och e-diarium, där Riksarkivet verkar ta det initiativ som e-delegationen inte har gjort. Detta omnämns inte heller i Hatts digitala agenda.

Ljungeld bedömer att stora rationaliseringar inom myndigheterna kan göras och långt större belopp än tre års anslag på 4,3 Mkr kan sparas om en fullständig digitalisering av myndighetshanteringen kan genomföras.

Obligatorisk digital rapportering till Bolagsverket

Och när det gäller kravet på obligatorisk digital rapportering av årsredovisningar – något som Bolagsverket i en utredning har visat skulle betyda en samhällsekonomisk besparing på över en miljard kronor för Sverige – förbigår Hatts digitala agenda frågan med tystnad.

Mot den ovan nämnda bakgrunden måste Hatts digitala agenda ses som en stor besvikelse. Och än mer besviken blir man när den tredje statsmakten i form av en journalist på Computer Sweden skriver: ”Bra navigerat Hatt”.