Sammantaget har det nominella överskottsmålet lett till att 400-500 miljarder kr har lämnat Sverige via bytesbalansen (överinvesteringar utomlands) under perioden 2004–2013. Under samma period har nära 1000 miljarder kr sparats i den offentliga kassan. Totalt har svenska medborgare finansierat ca 1400-1500 miljarder kr på 10 år utan att ha fått någon egentlig nytta av pengarna. […]
Visar inlägg i kategorin Nationalekonomi
Finansminister Magdalena Andersson har med hänvisning till att alliansen gjort för stora skattesänkningar hävdat att det är ”tomt i ladorna”. Därför föreslår hon att överskottsmålet bör överges, i varje fall efter 2018. Detta fordrar en kommentar. Tomt i ladorna Svenska staten har en finansiell nettoförmögenhet på 965 miljarder kr. 1998 låg den på minus 400 […]
Man kan inte stirra sig blind på statsskulden. Man måste också se till statens samlade tillgångar. Förutom myndigheterna, äger staten bolag, banker, finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Konjunkturinstitutet har 2014 lämnat en rapport om ”Den offentliga sektorns skulder och finansiella tillgångar”. I rapporten konstateras följande (sid 4 och 5). Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet uppgick i […]
I Svenska Dagbladet den 30 augusti 2014 skriver tidningen om sommarprataren och Frankrikes ambassadör i Sverige Jean-Pierre Lacroix. Han berättar om sin syn på det ekonomiska samarbetet mellan Sverige och Frankrike. Han säger: ”100 000 jobb i Frankrike är knutna till svensk investering.” Hans påstående bekräftar det som framförs på denna blogg: Svenska investeringar utomlands […]
Den 23 augusti meddelade finansminister Anders Borg att om regeringen ska nå sitt överskottsmål på 1 % av BNP till 2018, måste till 25 miljarder kr i statskassan under 2017 och 2018. Den allra största delen, storleksordningen 20 miljarder kr, ska tas in som skattehöjningar, enligt Borg. Övriga kostnader ska tas in genom sparande i […]
Om vi hämtar BNP-uppgifterna i tabellen från avsnitt (4) och tar fram siffror på årlig BNP-förändring, inflation och tillväxt (= BNP-förändring – inflation) får vi följande tabell. År 2004 2013(Balansmål) 2013(Skuldmål) Statsskuld (Mkr) 1 257 325 1 277 068 2 407 548 BNP (Mkr) 2 660 957 3 640 976 5 017 212 Andel av […]
Dagens överkottsmål betyder i första hand att budgeten varje år i princip ska leverera ett nollresultat. Därmed kommer statsskulden inte att förändras i belopp (nominellt värde) för varje nytt år. Mot detta mål ställers här ett skuldmål, där statsskulden tillåts öka i takt med bruttnationalprodukten (BNP). Med ett skuldmål ökar statsskulden visserligen nominellt, men inte […]
Överskottsmålet infördes i etapper 1997-2000. Syftet med införandet var att under en gynnsam demografisk period (stor andel av befolkningen i åldern 20-65 år gamla) se till att den offentliga sektorns nettoskuld eliminerades. När detta var uppnått dök det upp nya motiv till överskottsmålet. Motiven till överskottsmålet finns angivna i Regeringens skrivelse 2010/11:79 ”Ramverk för finanspolitiken”. […]
De stora partierna tävlar om att visa ”samhällsansvar” och ”ordning i ekonomin”. Hur ser detta samhällsansvar ut? Man budgeterar för en svensk samhällsekonomi med 7-8 % arbetslöshet. Man jämför sig med Europa som till stor del ligger i kris på grund av hanteringen av euron. I USA köper man inte 7-8 % arbetslöshet om landet […]
Svensk ekonomi borde vara stark. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela EU. Svensk produktivitet ligger bland de tio länder som har högst produktivitet (BNP per arbetad timme) i världen. Sverige har en statsskuld på ca 40 % av BNP. Exempelvis har USA 101 %, Tyskland 75 %, Belgien 104 %, Frankrike och Spanien 92 […]
