ljungeld.se

En blogg dels om nationalekonomi och dels om IT-infrastruktur

Visar inlägg i kategorin Nationalekonomi

Länders ekonomi har sedan flera hundra år tillbaka kännetecknats av uppgångar (högkonjunktur, hausse, goda tider) och nedgångar (lågkonjunktur, recession, baisse, kris, dåliga tider). Uppgångarna och nedgångarna går i perioder, cykler som idag tar 7-10 år mellan t.ex. två toppar. Lika säkert som en högkonjunktur följs av en lågkonjunktur, följs en lågkonjunktur av en högkonjunktur. Ett […]

USA är ju en monetär union med dollarn som valuta. Vilka skillnader finns i regleringen av dollarn gentemot regleringen av euron? Styrräntan för euron beslutas i ECB (den europeiska centralbanken). Härvid tas enbart hänsyn till inflation, inte arbetslöshet. FEDs (USAs centralbanks) regelverk för bestämning av styrräntan för dollarn tar hänsyn till inflation, arbetslöshet, tillväxt och […]

Mitt under brinnande lågkonjunktur 2011 höjde den Europeiska Centralbanken (ECB) styrräntan två gånger. ECB reglerar styrräntan för alla 19 länder i euroområdet. En räntehöjning för euron innebär att investeringarna blir dyrare och minskar, att sysselsättningen därmed minskar och arbetslösheten ökar. Räntehöjningen betyder att mer kapital söker sig till euroområdet eftersom räntan (avkastningen) därmed blir större. […]

(Denna replik skickades 2018-03-06 till SvDs Debatt-redaktion. Repliken togs inte in.) Boije redogör i sin artikel i Svenska Dagbladet den 5 mars för det stabiliseringspolitiska ramverket och inleder som många politiker: Detta ramverk har tjänat Sverige väl. Det har det inte! Visserligen har Sverige klarat 2007-2008 års bankkris bättre än de flesta västeuropeiska länder, men […]

(Denna replik skickades 2017-08-10 till redaktionen för Ekonomisk Debatt. Repliken togs inte in. Innehållet riktar sig i första hand till ekonomer och statistiker.) I sin artikel i nr 4/2017 av Ekonomisk Debatt härleder John Hassler sambandet för att räkna ut den stabila nivån för statsskuldskvoten (statsskuld/BNP): d = –f/g, där f = finansiellt sparande som […]

Efter 1 timme och 53 minuter på konferensen ”Byggstart Sverige” påstod Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad följande. Det är en väldigt populär historia det här med att man skulle kunna dela upp statens budget i en drift- och en investeringsbudget. För då skulle man nämligen kunna klassa om en massa saker till investeringar och så krypa […]

Sverige har idag en finansiell nettoförmögenhet (tillgångar minus statsskuld) på drygt 20 % av bruttonationalprodukten (BNP). Statens tillgångar överstiger alltså statsskulden med råge. För att upprätthålla denna nettoförmögenhet har Sverige tillämpat ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Överskottsmålet innebär att enorma belopp årligen går till att kompensera för inflation och BNP-tillväxt. Kartan visar bansträckningarna för […]

Vill Du förstå vad som förs fram om överskottsmålets svarta hål bör Du först läsa artikeln Överskottsmålets svarta hål. Sammanfattning. I den artikeln finns länkar till en djupare analys av nationalräkenskaperna, där det mesta materialet kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB). Därefter är det dags att läsa polemiken mot dagens ekonomiska politik i artiklarna Samhällsansvar och […]

Sverige har haft ett nominellt överskottsmål för de offentliga finanserna sedan 2000. Det har inneburit att den offentliga ekonomin ska i snitt ge ett överskott på 1 % (ca 39 miljarder kr) av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel. Ålderspensionssystemet (ÅP) har levererat ett överskott på ca 1 % av BNP över en konjunkturcykel. Därmed har […]

Sammantaget har det nominella överskottsmålet lett till att 400-500 miljarder kr har lämnat Sverige via bytesbalansen (överinvesteringar utomlands) under perioden 2004–2013. Under samma period har nära 1000 miljarder kr sparats i den offentliga kassan. Totalt har svenska medborgare finansierat ca 1400-1500 miljarder kr på 10 år utan att ha fått någon egentlig nytta av pengarna. […]