ljungeld.se

En blogg dels om nationalekonomi och dels om IT-infrastruktur

Visar inlägg i kategorin Nationalekonomi

Vill Du förstå vad Ljungeld för fram om överskottsmålets svarta hål bör Du först läsa artikeln Överskottsmålets svarta hål. Sammanfattning. I den artikeln finns länkar till en djupare analys av nationalräkenskaperna, där det mesta materialet kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB). Därefter är det dags att läsa polemiken mot dagens ekonomiska politik i artiklarna Samhällsansvar och […]

Sverige har haft ett nominellt överskottsmål för de offentliga finanserna sedan 2000. Det har inneburit att den offentliga ekonomin ska i snitt ge ett överskott på 1 % (ca 39 miljarder kr) av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel. Ålderspensionssystemet (ÅP) har levererat ett överskott på ca 1 % av BNP över en konjunkturcykel. Därmed har […]

Sammantaget har det nominella överskottsmålet lett till att 400-500 miljarder kr har lämnat Sverige via bytesbalansen (överinvesteringar utomlands) under perioden 2004–2013. Under samma period har nära 1000 miljarder kr sparats i den offentliga kassan. Totalt har svenska medborgare finansierat ca 1400-1500 miljarder kr på 10 år utan att ha fått någon egentlig nytta av pengarna. […]

Finansminister Magdalena Andersson har med hänvisning till att alliansen gjort för stora skattesänkningar hävdat att det är ”tomt i ladorna”. Därför föreslår hon att överskottsmålet bör överges, i varje fall efter 2018. Detta fordrar en kommentar från Ljungeld. Tomt i ladorna Svenska staten har en finansiell nettoförmögenhet på 965 miljarder kr. 1998 låg den på […]

Man kan inte stirra sig blind på statsskulden. Man måste också se till statens samlade tillgångar. Förutom myndigheterna, äger staten bolag, banker, finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Konjunkturinstitutet har 2014 lämnat en rapport om ”Den offentliga sektorns skulder och finansiella tillgångar”. I rapporten konstateras följande (sid 4 och 5). Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet uppgick i […]

I Svenska Dagbladet den 30 augusti 2014 skriver tidningen om sommarprataren och Frankrikes ambassadör i Sverige Jean-Pierre Lacroix. Han berättar om sin syn på det ekonomiska samarbetet mellan Sverige och Frankrike. Han säger: ”100 000 jobb i Frankrike är knutna till svensk investering.” Hans påstående bekräftar den bild Ljungeld har: Svenska investeringar utomlands skapar jobb […]

Den 23 augusti meddelade finansminister Anders Borg att om regeringen ska nå sitt överskottsmål på 1 % av BNP till 2018, måste till 25 miljarder kr i statskassan under 2017 och 2018. Den allra största delen, storleksordningen 20 miljarder kr, ska tas in som skattehöjningar, enligt Borg. Övriga kostnader ska tas in genom sparande i […]

Om vi hämtar BNP-uppgifterna i tabellen från avsnitt (4) och tar fram siffror på årlig BNP-förändring, inflation och tillväxt (= BNP-förändring – inflation) får vi följande tabell. År 2004 2013(Balansmål) 2013(Skuldmål) Statsskuld (Mkr) 1 257 325 1 277 068 2 407 548 BNP (Mkr) 2 660 957 3 640 976 5 017 212 Andel av […]

Dagens överkottsmål betyder i första hand att budgeten varje år i princip ska leverera ett nollresultat. Därmed kommer statsskulden inte att förändras i belopp (nominellt värde) för varje nytt år. Mot detta mål ställer Ljungeld ett skuldmål, där statsskulden tillåts öka i takt med bruttnationalprodukten (BNP). När budgeten underbalanseras ökar ju statsskulden för varje år. […]

Överskottsmålet infördes i etapper 1997-2000. Syftet med införandet var att under en gynnsam demografisk period (stor andel av befolkningen i åldern 20-65 år gamla) se till att den offentliga sektorns nettoskuld eliminerades. När detta var uppnått dök det upp nya motiv till överskottsmålet. Motiven till överskottsmålet finns angivna i Regeringens skrivelse 2010/11:79 ”Ramverk för finanspolitiken”. […]