ljungeld.se

En blogg dels om nationalekonomi och dels om IT-infrastruktur

Visar inlägg i kategorin Nationalekonomi

Sverige har idag en finansiell nettoförmögenhet (tillgångar minus statsskuld) på drygt 20 % av bruttonationalprodukten (BNP). Statens tillgångar överstiger alltså statsskulden med råge. För att upprätthålla denna nettoförmögenhet har Sverige tillämpat ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Överskottsmålet innebär att enorma belopp årligen går till att kompensera för inflation och BNP-tillväxt. Överskottsmålet för de offentliga […]

Vill Du förstå vad Ljungeld för fram om överskottsmålets svarta hål bör Du först läsa artikeln Överskottsmålets svarta hål. Sammanfattning. I den artikeln finns länkar till en djupare analys av nationalräkenskaperna, där det mesta materialet kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB). Därefter är det dags att läsa polemiken mot dagens ekonomiska politik i artiklarna Samhällsansvar och […]

Sverige har haft ett nominellt överskottsmål för de offentliga finanserna sedan 2000. Det har inneburit att den offentliga ekonomin ska i snitt ge ett överskott på 1 % (ca 39 miljarder kr) av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel. Ålderspensionssystemet (ÅP) har levererat ett överskott på ca 1 % av BNP över en konjunkturcykel. Därmed har […]

Sammantaget har det nominella överskottsmålet lett till att 400-500 miljarder kr har lämnat Sverige via bytesbalansen (överinvesteringar utomlands) under perioden 2004–2013. Under samma period har nära 1000 miljarder kr sparats i den offentliga kassan. Totalt har svenska medborgare finansierat ca 1400-1500 miljarder kr på 10 år utan att ha fått någon egentlig nytta av pengarna. […]

Finansminister Magdalena Andersson har med hänvisning till att alliansen gjort för stora skattesänkningar hävdat att det är ”tomt i ladorna”. Därför föreslår hon att överskottsmålet bör överges, i varje fall efter 2018. Detta fordrar en kommentar från Ljungeld. Tomt i ladorna Svenska staten har en finansiell nettoförmögenhet på 965 miljarder kr. 1998 låg den på […]

Man kan inte stirra sig blind på statsskulden. Man måste också se till statens samlade tillgångar. Förutom myndigheterna, äger staten bolag, banker, finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Konjunkturinstitutet har 2014 lämnat en rapport om ”Den offentliga sektorns skulder och finansiella tillgångar”. I rapporten konstateras följande (sid 4 och 5). Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet uppgick i […]

I Svenska Dagbladet den 30 augusti 2014 skriver tidningen om sommarprataren och Frankrikes ambassadör i Sverige Jean-Pierre Lacroix. Han berättar om sin syn på det ekonomiska samarbetet mellan Sverige och Frankrike. Han säger: ”100 000 jobb i Frankrike är knutna till svensk investering.” Hans påstående bekräftar den bild Ljungeld har: Svenska investeringar utomlands skapar jobb […]

Den 23 augusti meddelade finansminister Anders Borg att om regeringen ska nå sitt överskottsmål på 1 % av BNP till 2018, måste till 25 miljarder kr i statskassan under 2017 och 2018. Den allra största delen, storleksordningen 20 miljarder kr, ska tas in som skattehöjningar, enligt Borg. Övriga kostnader ska tas in genom sparande i […]

Om vi hämtar BNP-uppgifterna i tabellen från avsnitt (4) och tar fram siffror på årlig BNP-förändring, inflation och tillväxt (= BNP-förändring – inflation) får vi följande tabell. År 2004 2013(Balansmål) 2013(Skuldmål) Statsskuld (Mkr) 1 257 325 1 277 068 2 407 548 BNP (Mkr) 2 660 957 3 640 976 5 017 212 Andel av […]

Dagens överkottsmål betyder i första hand att budgeten varje år i princip ska leverera ett nollresultat. Därmed kommer statsskulden inte att förändras i belopp (nominellt värde) för varje nytt år. Mot detta mål ställer Ljungeld ett skuldmål, där statsskulden tillåts öka i takt med bruttnationalprodukten (BNP). När budgeten underbalanseras ökar ju statsskulden för varje år. […]